tisdag, juni 09, 2009

Ibland måste man få svamla lite.

Ibland har man hur mycket som helst att skriva om.
Ibland har man ingenting.
Det här är en sådan dag.
Samtidigt har jag dåligt samvete för att jag inte skrivit något på så länge, vilket jag lovade mig själv att aldrig få, när jag startade den här bloggen.

Men vad ska man då skriva om? Det är inte som om det inte händer något i mitt liv. Tvärtom, så rullar saker och ting på som bara den. Men det är ingenting jag har lust att skriva om.
Inte alls faktiskt.

Så vad gör man då? Svamlar loss? Jag antar det...

Jag vill starta en cirkus.
Jag vill bli cirkusdirektör.
Jag vill ha en gigantisk cirkuskaravan som drar runt i världen och lämnar folk hänförda.
Fast en cirkus utan alla äckliga djur. Djur luktar illa och gör mig snuvig.
Jag gillar clowner och trollkarlar och lindansare och svärdsslukare och fakirer och jonglörer och trapetssvingare och poeter och musiker och övertatuerade män och skäggiga damer.
Inte djur.
Min cirkus ska bli episk och legendarisk och mytomspunnen.
Min cirkus ska bli bäst.
Om ni kan något så får ni gärna vara en del av min cirkus. Fast det får ni ändå. Även om ni inte kan något spektakulärt eller vackert eller konstigt. Ni kan säkert göra något som ingen annan kan, fast ni inte vet om det.
Hur som helst så kommer det att bli den bästa cirkusen någonsin, och när folk pratar om cirkusar om hundra år eller om tusen år, så kommer dom att prata om min cirkus först.
Min cirkus kommer att ha varit i alla länder.
Min cirkus kommer vara gratis.
Folk ska inte behöva betala för att få vara glada.
Min cirkus kommer att ha en dockteater, för dagens barn får knappt se sådant.
Det kommer vara världens bästa dockteater och alla kommer skratta och gråta med dockorna.
Vuxna kommer att komma ihåg hur det är att vara barn och barn kommer att känna sig stora och vuxna.
Min cirkus kommer inte att ha turneringsdatum.
Min cirkus kommer när den kommer, och är aldrig för sen eller för tidig eller på fel plats.
Min cirkus kommer bara att växa. Den kommer bli större och större och alla som vill följa med får följa med.
Min cirkus kommer att vara en explosion av färger, ljud och lukter som alla kommer etsa sig fast i folks minnen.
När dom sedan känner en viss lukt eller hör något speciellt ljud så kommer de tänka tillbaka på min cirkus och le.
När deras vänner frågar varför de ler så kommer de berätta om cirkusen och om hur bra allt var. Om hur glada alla var och hur roligt det skulle vara att få se cirkusen igen.
Så kommer min cirkus vara.
Ni får följa med om ni vill.
Allihopa.