Igår kände jag mig lätt uttråkad på kvällen och bestämde mig, för ovanlighetens skull, för att göra något konstruktivt av min dötid.
Jag lärde mig Kalle Teodor.
För er som inte känner till den - Skämmes!
Den är en del av vårt svenska kulturarv!
Här har ni den iaf...
Nu till själva problemet...
Låten har gått på repeat i mitt huvud sedan igår, och jag blir inte av med den. Jag måste ha sjungit den 25 gånger för ungarna på jobbet idag.
Nog för att det är en bra låt, men någon sorts måtta får det väl ändå vara...?
Den enda egentliga (om än temporära) lösningen jag kan komma på är att lära mig en ny låt.
Så nu tänker jag lyssna på "Fri som en fågel" från Rasmus på Luffen tills den sitter.
"Se på luffarn som går där på vägen.
Se på luffarn, Guds lille fyr..."
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Det var inte många glada toner i den melodin. Inspiration till min nya doom-ballad....
Skicka en kommentar