tisdag, februari 23, 2010

Angående barn

Jag har inte skrivit på ett tag och vet egentligen inte vad jag ska skriva nu heller. Men jag vill skriva, så då får jag väl göra det.

Jag läste precis igenom de senaste inläggen i Chris blogg och fastnade för hennes inlägg om barn som beter sig illa mot vuxna. Jag vet inte riktigt vad jag vill säga, men jag mådde dåligt av det och känner att jag måste få skriva något.

Jag mår dåligt när jag hör om situationer som denna.

Nu kanske inte just denna incidenten var mer än ett par ungar som fjantade runt, men jag snackar inte heller om just den.

Jag snackar om barn som tillåts göra vad de vill.
Om barn som inte fångats upp av några vuxna skyddsnät alls.
Inte av föräldrar. Inte av skolan. Inte av sociala nätverk av något slag.

Är dagens vuxna såpass rädda att utöva någon form av auktoritet när det gäller just barn? Är vi alla så rädda att anklagas för att misshandla barn eller att "kränka deras rättigheter"?

Är dagens föräldrar så uppe i sina egna liv att de missar barnens?
Eller är det faktiskt så att de jobbar 10 timmar om dagen för att ha råd med det där fina huset som ungarna absolut måste växa upp i?
För "det är ju så viktigt att barnen växer upp i en säker miljö".

Jo, eller hur... Det är förstås mycket bättre att de växer upp utan föräldrar i en villa på landet än med dem i en lägenhet i stan.

Jag vet inte själv längre...

Det blev en spretig text, utan tillstymmelse till röd tråd, men jag behövde svamla av mig lite.

Återkommer med nya bitterheter senare...

3 kommentarer:

Anonym sa...

Det är helt sanslöst hur barn och ungdomar beter sig nu för tiden . Förstår inte hur de som drar tekniken längre fram hela tiden inte ens kan klara av att uppfostra ett barn . Helt sanslöst säger jag .

Offer sa...

Jaså, är det såpass illa? Är väl kanske inte så konstigt med tanke på att de flesta ungar nu för tiden har utvecklat sin personlighet genom dödsmatcher i Halo 3.

Anonym sa...

Håller helt enkelt med.