Långt inlägg om en tråkig dag

Det här har varit en lång dag.
Idag skulle Måns monstrum till televisionsapparat levereras hem till oss, vilket ledde till att jag fick stanna hemma och vänta på den. Enligt försäljarna skulle den komma "någon gång mellan 07.00 och 16.00", och eftersom jag tvivlade på om jag skulle vakna av dörrklockan eller inte så var det bara att masa sig upp kl.7. Detta är givetvis jobbigt nog en vanlig morgon, och ännu jobbigare om man är dum nog att stanna uppe till 5 för att dricka te och snacka med folk.
Men upp kom jag. Enligt posten så skulle paketet antagligen levereras runt 8.30, så jag sjönk ner framför datorn och satte på en film. Efter att ha kollat igenom underbara Punch Drunk Love utan att dörrklockan gett ett ljud ifrån sig, så gav jag mig på Beowulf & Grendel. Den var inte fullt så bra. Inte speciellt bra alls faktiskt. Men det var kul att se Gerard Butler i en tidigare roll, även om man hela tiden fick för sig att han skulle vråla ut något i stil med "This... Is... Daneland!" eller "Tonight we dine in Niflheim!".
Resten av dagen spenderade jag med att desperat rota igenom kökets alla skrymslen efter mat eller desperat rota igenom hårddiskens alla skrymslen efter något roligt att fördriva tiden med. Att jag led av rejäl sömnbrist gjorde inte saken bättre. Varje försök att läsa eller titta på någon serie ledde direkt till att jag somnade, för att sekunderna senare vakna till med ett ryck.
Dagen segade sig fram riiiiktigt långsamt.
Klockan 15.05 plingade det äntligen till och jag sprang ivrigt bort till dörren för att öppna. Utanför dörren stog en väldig karl, mörk i hyn och mörkare i blicken.
Han grymtade fram att han hade en TV till en Måns Thomasson.
"Jag är inte Måns" sa jag "...men jag kan väl ta emot den ändå?"
"Ja. Följ med mig ner... och ta med en penna!"
"Ok!" pep jag fram och fumlade på mig ett par skor, grabbade tag i en penna och rusade efter den gigantiska mannen ner för trapporna.
När jag kommer ner för sista trappan står mannen där och håller fram ett papper och manar mig att skriva på.
Efter en viss förvirring om vart jag ska skriva under brölar mannen till.
"Namnförtydligande - Här. Namnteckning - HÄR!"
Sedan lyfter han snabbt av Kartongen med TV:n från sin vagn och lämnar mig där i trapphuset.
Så nu står jag alltså där med en enormt stor och gräsligt tung låda. En låda som ska transporteras upp för en väldigt massa trappor. En låda som dessutom är värd ett helt tjog tusenlappar. Det fanns inte en chans att jag skulle få upp den i ett stycke. Så efter ett snabbt telefonsamtal till Måns kom vi fram till att det bästa vore att släpa in lådan i vår källarskrubb så länge, och bära upp den senare när Måns kommit hem.
Sagt och gjort. När Måns kom hem bar vi upp TV:n, klämde in den i en alldeles för liten TV-hylla, kopplade in den och såg vår nya husgud sprida sitt sken i rummet.
Helt plötsligt så verkade dagen inte så innehållslös längre.

Senare på kvällen tittade även Magnus och Lillebror in på en visit. Glad som jag blev så bjöd jag på kaffe och rulltårta laget runt.

Men nu är timmen sen och jag bärjar känna av att jag sovit för lite och slöat för mycket. Nu ska jag sova. God natt.